Du har polarvargens ögon, du har hunger likt en järv.
Jag vill ut och resa. Och jag vill det mer och mer för varje dag. Jag vill se alla nya platser, springa runt i värme och lära mig om olika kulturer. Äta all den konstiga maten och lyssna på musik som jag aldrig hört talas om. Jag vill åka med alla mina favoritmänniskor men framförallt min kärlek. Jag vill åka runt hela världen och ta ikapp alla de år jag varit låst av min sjukdom. Jag vill ha revanch för alla de mårka hålen jag trillat ner i och alla de utflykter jag inte kunnat följa med på. Jag vill åka långt och jag vill åka kort. Jag vill åka till Norrköping och Göteborg. Jag vill åka till Visby, ja gud vad jag vill åka till Visby. Jag vill åka till Caribien, San Fransisco, New York och LA. Jag vill åka till Turkiet, Paris, Borneo, Berlin och Egypten. Madagaskar, Brasilien, Tanzania och Mexiko. S:t Petersburg, Moskva, Japan, Bali och Thailand. Australien är den läskigast och största drömmen. Men jag ska dit. Jag har varit rädd för allting så himmla länge, nu är det dags att sluta vara rädd.
Jag vill tatuera mig. Något så sinnessjukt mycket vill jag tatuera mig och jag tror jag kommer göra det också. Jag måste det. Jag har så många önskemål och idéer men jag kommer nog göra den första på Salong Betong i Högdalen, det är jag nästan 100 på efter att ha sett alla deras portfolio. Jag vill ha, kanske inte ett avslut för det kommer det nog aldrig bli på min sjukdom, men en motivation att orka köra ändå. Jag vill ha den där polarvargen. Till att börja med. "En hund kan inte göra denna resa ensam. Men kanske... En varg kan?"